Jag är visst saknad

då mina ord tog semester

för van Gogh och Derains skull

mästerliga på sina sätt

det gör lite ont i hjärnroten faktiskt...

att sakna (tycker jag)

det är liksom inte bekvämt riktigt inuti

att sakna kan vara helt tomt

oändligt mycket tomt

som en burk med förseglat lock

ord kan vara fångna inuti

jag vill helst inte öppna en sådan

möjligen glänta lite på locket

och se om några känsloströmmar av ord

känner för att sippra ut

lagom med ord

såpass att du vet att jag finns

i trådarna i world Wide web

som håller ihop servrar

av data och kommunikation

mellan oss alla

det vore svårt att inte sakna dessa

eller svårt att beskriva vad som kommer härnäst

kanske en kanalbåt lastad med ord

kan hända inte

ibland brukar det svämma över

i saknadens flod.