Att skiljas är att dö en smula
orden skaver i mitt hjärta
plötsligt blir allt så tomt
er tystnad lämnas kvar
ser spår efter tidens gång
den obäddade sängen
lakan handdukar som ska
tas om hand och rengöras
mina ögon tåras och så börjar
de rinna nerför mina kinder
saknaden river och min längtan
har åter börjat bygga bo
för mitt i sorgen ser jag
hoppet spira växa gro
vi kommer mötas igen
lite längre framför
vet att livets dagar
blandas i känslors kör
en sak binder samman
kärlekens sång jag hör






mare