Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Klagomuren

inmurad i min egen klagan
satt jag där och lät orden förlora

jag hade ofta hört människor tala om val
 

nu när det rämnat
satt jag på huk och andades så långsamt jag kunde

nästan allt på min kropp var delat i två
armarna, benen
men det var nog i händerna valen stod ristade
det syntes så tydligt nu

det var kvavt och det värkte
när jag läste valet i min högra hand
den vänstras stora skillnad


där stod något om det hukande svåra
som något delat av många
och då, nästan innan,
kände jag murbruket ge vika

pilgrimmernas händer rörde sig  bort från muren
och jag försökte få dem att förstå
att det fanns två vägar

men endast en tog sig  in, genom, hem och över




Fri vers av vissla
Läst 391 gånger
Publicerad 2006-02-15 03:42



Bookmark and Share


  Lola
Vad glad jag är att jag "upptäckt" dig!

"men det var nog i händerna valen stod ristade"

Det är starkt, med politiska undertoner och en arvshistoria att bära på. Så är åtminstone min tolkning.
Briljant!
2006-03-02

  nicklas ekström
måste hålla med sofia ... du har varit saknad ... (likaså var du saknad i lördags) ...
2006-03-01

  Saga-Sofia
Har saknat dina dikter. Välkommen tillbaka.
2006-02-18
  > Nästa text
< Föregående

vissla
vissla