Vad  som än händer

jag håller Dig Evigt kär

Du som lärt mig vad Livet

vad riktig Kärlek är

Du står där alltid och vinkar

vid Längtans Eviga strand

mot vågor som bär med sig Lycka

mot vågor som har Smärtans band

Jag kommer allltid att segla

med seglet glödande rött

mot viken där Du alltid finns

mot viken där jag Kärleken mött

Jag ber Dig stiga ombord

på Lustans flyende jakt

Vi seglar på gyllene vågor

mot Evighetens strålande prakt

Till slut vi når vår Hamn

slutet på vår seglats

Bland Evigt snurrande

Stjärnor

någonstans i vår stora Galax

Där får vi Evigt vila

stilla

famn mot famn

njuta av närhetens

sötma

i

KÄRLEKENS

HELIGA

NAMN