Det har gått en längre tid nu...det är svårt att avgöra exakt hur lång den tiden är eller skall man säga-har varit, för det finns inte längre något ont eller något gott att jämföra med, så - låt mig bara säga, en längre tid.
Många har tappat förståndet och tappat sig i världar av besvikelser. Folket i Mortus Meus lider hårt. Många har försökt att in i det sista påverka utan några som helst framsteg...
Det är livets grymhet skulle en del påstå, medan andra skulle säga att de - eller låt oss säga... VI- inte försökte tillräckligt mycket och tillräckligt bra.

Jaramalds stuga (Vita rummet)
"Kära Marak, eller kanske du tillåter mig säga- Käraste Marak Kamarkasia.
Det är med en stor tyngd i mitt bröst som jag skriver till dig. Du är mycket medveten om vem som är Lancalas mäktigaste kvinna, det är inget jag behöver upplysa dig om. Det är inte därför jag skriver det här brevet. Jag skriver till dig för att...
för att du skall få en chans att svara mig innan landet åter sätts i lågor...
Kriget bryter snart åter ut mellan Helvas och skogsfolket vilka numera har Romus från Vindalen på sin sida. Det kommer att bli ett blodbad som aldrig tidigare skådats, och vi kommer alla att bli drabbade av denna grymma slakt.

Du kanske känner till att din dotter numera befinner sig vid utkanten av Mortus Meus och att Helvas är i stånd att bryta freden såvida inte förbannelsen kan brytas före nymåne...

Jag skriver till dig i fredstid i syfte att bevara fred. Jag har en bedjan till dig att bryta förbannelsen- den förbannelse du gav Helvas den mörka kvällen i borgmatsalen. Det kan medföra att Helvas håller tillbaka sin mannar några dagar till, och då kan vi kanske få tid till att färdigställa drycken...

Jag vet att min bedjan är utom räckhåll från allt sunt förnuft och att du, Marak Kamarkasia inte finner dig i några bedjande trollkarlars önskningar. Men se bortom det som en gång varit och se in i framtiden!
För Lancalas skull och för att vi skall kunna få uppleva Rimitrice rike ber jag dig, Marak Kamarkasia att...
Hjälpa mig föra samman Rim och Beatrice!
Och att hjälpa mig att tillreda drycken! Den dryck som skall flyta i varje man och kvinnas ådra och i varje vattendrag. Landets öde vilar i våra händer. Utan din inverkan kan jag inte klara detta, och utan min inverkan kan du aldrig hämnas Helvas.
Ödmjukast
/Jaramald från Norrberget