snart är det lucia
den dagen du försvann
plötsligt försvann du
utan förvarning

i mammas armar
var din sista stund
mamma var så nöjd
du var inte rädd

telefonsamtalet mitt i natten
tankarna som hinner komma
pepparkaka och kaffe 04.30
vad gör jag nu

vi måste åka och titta på honom
så sa rösten intill mig
ta farväl
rösten igen, intill mig

fick titta på dig
fick känna på dig
du såg ut att sova vackert
ja, riktigt vackert

saknaden kom så sakteliga
sorgen består i att du inte är med
jag hade så gärna velat visa dig
gjort dig nöjd, stolt och lycklig