Jag förvånas aldrig
att vi alltid måste ha mer och mer
av människors brist på empati
att alla tar de rikas parti

Jag förvånas alltid
att historien tillåts återkomma om och om igen
att folk gör vad som helst
slickar stövlarna på de som har mest

Är de verkligen så dumma
så att de tror att de kan bli en humla
Och med de rikast få flyga
och slippa ramla under stöveln om de blir sjuka

Sedan när de rika gått för långt
vilket upprepar sig gång på gång
Säger de Gud vad hemskt
hur kunde de göra något så lömskt

Indianer dödas av vita
Afrikaner blev en handelsvara
Judar blev en ursäkt
för en tysk att ta makt

Vi blundar för allt
för att behålla vår skatt
Så kanske är det jag, som har en liten hjärna
kanske är jag, för all makt, en tysk stjärna

Men jag kommer aldrig sluta tjata
om välfärdens vara kommer jag alltid att gnata
Även om den inte längre finns
utan är utbytt mot Stalinism och Nazism

Vill jag om så krävs dö
försöka dela med mig av mitt bröd
med hedern i behåll
Det är min paroll