Den natten bombplan bland molnen flög,

den natten dog hoppet, döden runt knuten smög.

Femtio böner jag läste var kväll,

en bedjan om snar fred, var min enkla appell.

Nattens blodiga slag - det dödade allt,

dagen efter var det kusligt tyst och så otroligt kallt.

Jag skrev brev till min vän,

med längtan om närhet och framtidstro igen.

På tionde dagen, en ängel steg ner,

 allt blev suddigt och ljust, jag finns inte mer.

Men freden den kom till slut,

ta inget för givet, och rid stormen ut.

Kampen för fred och frihet pågår än,

släpp ingen jävel över bron - min vän.