Jag vet att jag
vet för mycket om murar
för att skriva sagor
men jag
vill så gärna
få skriva sagan
med ett lyckligt slut
så nu kommer den ändå
och det hela började med

det var en gång

det var en gång två vuxna och ett barn som levde lyckliga i en trång lägenhet.
Sen föddes det fler barn och ännu fler barn och familjen flyttade till ett hus där det där första barnet spenderade hela sin barndom i tron på Kärlekens kraft och Att leva lyckliga tillsammans i alla sina dar men riktigt så blev det ju inte för

mamman var en sort och pappan var en annan

det är egentligen inte svårare än så på pappret men i praktiken blev det väldigt komplicerat, och det som var allra mest komplicerat var att det där första barnet hade två enorma krafter inom sig som drog åt båda håll hela tiden,
hon hade nämligen fått DNA från båda två och var därför genom blodsband tvungen att älska de båda
vilket hon gjorde villkorslöst.

sen hände massa saker som kunde ha varit tallrikar som krossades men egentligen var mycket mycket mycket värre och så växte alla tre barnen upp i ett krig fast familjen åkte på solsemester varje år och mamman och pappan firade 10-årig bröllopsdag tillsammans och mamman och pappan sa jag älskar dig varje dag till alla i familjen utom varandra

men kriget urartade och familjen gick i bitar och det var bra tyckte alla,
särskilt det där första barnet för hon var trött på att ligga på golvet till sitt rum och gråta varje kväll och just därför att hon var så trött på att känna saker stod hon bara där tom när huset hon växt upp i förvandlades till en plats hon inte längre kunde kalla hem och hon var återigen tillbaka i en lägenhet och plötsligt var allting som det skulle vara men ingenting var som det skulle när det väl var det och


Nej, stopp, vänta!

Vi får nog pausa vår berättelse där
jag kom på att jag
inte vet om
det lyckliga slutet

än.