De står i långa rader
och väntar på Dig vår Fader
de väntar på nåden, som Du i barmhärtighet
skänker den som vill gå i rättfärdighet
var och en har fått en egen vilja antingen att gå kärlekens väg, utan krig, utan hat
och dela med sig till sin nästa, som suktar efter mat
men för många är girighetens ande är för stark, och egoismen likaså
och pratar man för högt om detta, så trampar man på en ömtålig tå
du offrade Din son, våra synder förlät Du
men när otacksamhetens människor fortsatte att synda, då grät Du
liksom Dina tårar har fuktat Dina kinder genom tidens gång
och Du har sett så mycket synd och otacksamhet under tidens gång
så har Du gång på gång har Du förlåtit
och gråtit
över att vi aldrig lär oss det enkla som heter kärlek till vår nästa
Du fordrar inget mer än att vi följer Dig, och försöker göra vårt bästa
men många säger sig dyrka Dig, medan de själva leker Gud
och struntar fullkomligt i Dina bud
som är så enkla att följa, och följer man bara kärlekens lag
så är det omöjligt att bryta de tio budord, som Du stiftat att följas varje dag
gång på gång har vi hört talas om Ditt tålamod
under tider som gått, har det syndats och gjutits blod
på grund av hat till varandra, kärleken har stundtals helt gömts undan
medan syndarna smitt ränker i skymundan
Ditt Heliga namn så ofta man hädar i många situationer
för då är man tuff, och tycker om att höra ord från sina eget stämbands toner
och synden sprider sig, kärlekens klimat har blivit kallt
och man skrattar åt Dig, och tror att man vet allt
men alla människor, var och en har ett val
man får välja den väg man vill gå, och respekten från Dig är total
men ropar man som kommer Du, och jag har valt att följa Dig,
och jag vet att Du hela tiden går med mig
men inget undgår Dig, och Din nåd är ny varje dag
trots att så många hela tiden hädar och förglömmer Din lag
så förlåter Du, trots att Du tar emot skymford av så många hela tiden, och ser hur många förnedrar sin nästa och vän
så är Du där med Din nåd, och förlåter, och giver och giver, och giver igen
© Ted Örnberg