Ibland är lugn och ro-- långt borta ur sinnet, ändå är det
det som, ger balsm för på tanke maskinen--balsm som
tar tag i mig, och säger detta måste du höra, kom i min famn
älska mig, var mig nära nu, och i morgon , i morgon är det en annan dag
eller hur?
En liten pirrande känsla av dovt vemod- kommer
över mig i bland, vemodet känner jag igen som
en deppig vän-den säger fyll på... fyll på...
livet säger, andlig torka är ingeting för dig.