Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bon voyage

 

det blir som varmast vid den tidpunkten

då vi alla inväntar

det stora utplånandet

gemensamt sträcker vi oss efter nära händer

ser in i varandras ögon och

möter snöflingornas kyla

mot vår febriga hud

och vi säger

att nu är tiden kommen

att lovsjunga den jord vi lämnar

och den himmel som väntar

eventuellt

är det så det måste bli

kanske

måste vi gemensamt

ta oss över dimensionernas tröskel

för att få lov

att stanna upp och andas ut

ensamma

är vi enbart små

tillsammans

är vi överflödet som komma skall

ty vi kan alltid påminna varandra om

hur  e l ä n d i g t 

eller hur  s a l i g t

ett liv som vårt kan bli

 

 




Fri vers av lisa"puzzle"svensson
Läst 361 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2012-12-12 17:00



Bookmark and Share


  ADI Nehlin VIP
underbar text..berör
2013-01-19

  Linda CH VIP
En utmärkt text som berör.
2012-12-18

  Larz Gustafsson VIP
Alla kommer inte till himlen.
Går man på mayatramset ger man prov på dåligt omdöme.
2012-12-18

  Jocy Joyless
snyggt skriftat
2012-12-15

  Elber3th
gillar
2012-12-15

  Lena Själsöga Keijser
ditt vackra hjärta andas
sannhet


2012-12-13

  Niclas Petersson
Mycket värme och tröst i den här dikten. Tycker om.
Gillar. Mycket.
2012-12-12

  Roger L Svensson
Som tvekande människor i stormens öga.
2012-12-12
  > Nästa text
< Föregående

lisa
lisa"puzzle"svensson