Vi omfamnade 
alla världar

Vi sådde för att fläta
rötter till vår egen värld

Vi drömde om den

Glömde att vakna

Nu möts vi i en värld
där ytan är täckt av
dränkta blad

vi vet inte
vi kanske inte vill
se de flätade rötters envishet

mot havet som färgats röd
av själens tårar
och stormar som inte kan finna ro
i en röst

Min parallell
Jag döper dig på nytt
med havets röda
för att du ska se