blomma mitt täcke - blomma!
ty Du är min sommaräng
där vallmo och prästkragar står höga
lutande mot vild-gräsets strå

sträck er mot solen och nig
böj er mjukt för vinden
locka mig att ligga bland er
i vaggans värme jag försvinner

blomma min kudde - blomma!
ty Du är min mossklädda sten
med vita blomster Du lockar
och min kropp är så svag

vilar mitt huvud , allt är stilla
en myra i mitt öra viskar

- Du är lika liten som jag
så stor Du ändå är!

en annan kom och satt på mitt knä
den skrek för mig att höra

- Fast en av oss är starkare än Du
DITT KLENA JÄVLA FÄ!!