Det var på Tunnelbanan
i vår huvudstad

han satt lutad
mot den kala väggen

smutsig, orakad
och med blicken fjärran
från alla klapprande steg runtom

folk hade rysligt bråttom
vart, till vem och varför? -
som om de försökte
springa fortare än
alla andra
som om det
gällde livet

så lätt att dras med
i tempot ! -
men så vände jag om

plockade fram
några guldtior
och alla fem- och en-kronor
som jag kunde hitta
i plånbok och fickor

jag lade pengarna
i den slitna, smutsiga mössan
på stengolvet
varpå han med båda
sina darrande händer
mjukt tryckte min
givarhand

hans så vackra
tårdränkta ögon glittrade
när han sa
"You have just saved
another day
of my life,
God bless you
little angel"

vad han skulle
använda pengarna till
var hans ensak -
för mig kändes det
så gott inom
att se

ögon glittra så