Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag har alltid haft lite svårt för det här med verklig(het)

jag håller mina sanningar
och min glasklara intrikata ton
när ljudet inte längre når fram

med all litenhet och slitenhet
mitt sköra nakna jag
blottar själaskärvor i motljus
där substans ger perspektiv
karvar av det ytan förskönar
släpper in liv i sprickor av vardag

ibland behöver jag det karga
det rena
det sanna i ruiner som aldrig ljuger
jag behöver slå mig sann
mot det som aldrig någonsin vinner

det sanna i att vara operfekt vacker
och min sårbarhet nära
hålla rädslan i handen
när jävlighet drar vapen

det finns ingen sanning
bara himlar att tro på




Fri vers av L I V
Läst 433 gånger och applåderad av 19 personer
Publicerad 2013-01-11 10:49



Bookmark and Share

  glasblåsarblå
Mycket tänkvärd text, jag vill gärna tro att det är såhär de flesta ser på sanningen om verkligheten, vår existens. Det finns bara himlar att tro på.
2013-03-03

  Karin Jungå c/o Vemod VIP
stark text sedd från ett inifrånperspektiv. Det där smärtsamma som finns inuti, där sanningarna bor, det bara man själv (kanske) känner till. Förmågan att älska sig själv precis som man är. Vacker!
2013-01-13

  Linda CH VIP
Stor applåd!
2013-01-11

    Max Poisé
Oj oj vad jag tycker du är växt med din poesi. Du snuddar ( i min värld) vid perfektion och använder ordkombinationer som formligen exploderar. Detta gillar jag kraftigt och bugar mig med ödmjukhet inför underbar poesi!
2013-01-11

  Lars Hedlin
Starkt förmedlat!
2013-01-11
  > Nästa text
< Föregående

L I V
L I V