Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Brännmärkt



nej, det går inte
jag måste stanna
känner tröttheten
den sviker mig

den tar över mig totalt
känner värmen som
pulserar från mitt lår
hettans ånga

jag är fast i städet
fjättrad till marken av
forntidens ankare
kedjor av stål

hur jag än försöker
bockar mig och slår
jag ser ditt öga i skenet
det glänser hårt och kallt

mitt hjärta skriker för livet
oh, herregud!
du gör mig helt stum
jag minns dina ögon

en gång så varma och kära
du smekte mig över halsen
din hand var mjuk
över min rygg

jag minns det som igår
hur du vändes ifrån mig
noterade stanken av svek
stanken från mitt kött

med ditt namn i mitt
är jag för evigt

brännmärkt














Fri vers av mysing
Läst 161 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2013-01-13 04:03



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Gör ont. Och tänk ändå så många människor som upplever samma känsla!
2013-01-14

  mysing
tackar!
2013-01-14

  Lars Hedlin
Berörs inom!
2013-01-14

  Jordgubbsodlare
Gripande och bitterljuvt. Får mig att tänka på allt det man inte kan styra över...
2013-01-13

    ej medlem längre
berörande, stark..
2013-01-13

    ej medlem längre
det gör ont att läsa..
2013-01-13
  > Nästa text
< Föregående

mysing
mysing