"Räkna till hundra"
sa du till mig
Och jag räknade

Stod med pannan hårt mot
väggen
varje siffra uttalad
tydlig och
lydigt

Men när jag kom till sista
stavelsen
och lyfte blicken
var du försvunnen

Jag hade ju inte missat
en enda
siffra!
Ändå gick du!

Men alla åren som försvann
var det aldrig någon som
sa något om...

-

Tio år senare lovar jag mig själv
att aldrig mer
skall jag räkna
Nästa gång
skall jag låta mitt hjärta nynna
med Krigarens

Räkna
ska jag överlåta åt
andra....

-

Och ändå
känner jag hur nära
jag är att
brännas
Igen

Så förblindande kärleken är
Så välbekant
förnedringens sötkletiga
doft....

Och ändå är min kärlek
till Dig så total.

-

Så är hela jag kontaminerad och
utom hopp
och
saneringen stoppad och
återkallad

Det enda jag vill nu är
att Du ska hålla min hand
tryggt
så jag orkar andas
och andas
och andas....