Han har inget kvar
Inget hopp, ingen ro
Det är som han lever i en annan galax
Förstummad och blind
Med ångest över allt som han har gjort fel,
Fortsätter han sitt liv i förnekelse
Dag efter dag, natt efter natt

Han är en skugga av det han var
Inga tårar har han längre kvar

En tyst explosion som växer sig större
En insida som exploderar, en själ som vill ut
och som slutligen lämnar hans kropp i förödelse
Mörk och fri från empati