Du var det enda jag hade av värde,
ändå sålde jag dig billigt.
Men av mina misstag jag lärde,
men du är ej längre villig.

Jag står ändå fast vid vad jag sagt,
''jag kommer alltid älska dig, du betyder mest.''
Men du har mig på hyllan lagt,
jag är ej längre en välkommen gäst.

Det svider så förbannat, jag kan inte sluta tänka,
jag visste inte vad jag hade, fören jag förlorade det.
Jag vill så gärna mitt hjärta till dig skänka,
men jag är ej säker på om du är villig att ta emot det.

Du hyser agg och kastar skit på mig,
men nånting inom mig säger du kan inte hata mig.
Jag vet du säger jag ska låta dig vara,
men ett liv totalt utan dig vet jag inte om jag kan klara.

Förlåt min dumhet,
förlåt mitt allt.
Jag vill ha en bättre verklighet,
en verklighet utan dig blir så kallt.

Snälla ta min hand,
allt jag ber om,
är förlåtelse och en givande hand..

Du anar inte hur mycket du betyder,
jag vet inte vart jag skulle ta vägen, om du ej längre fanns,
jag önskar du mitt hjärta lyder,
snälla ge mig ännu en chans..