Åter igen
Sitter jag här
I mörkret sitter jag, för det är här, ja kan se bäst
Se mina tankar,
förstå vad jag känner
varför jag känner
som jag känner.
Hur känner jag ?
Tung, svag, öm, känslig.
Varför?
Vet ej, varför, jag ej vet, vet jag inte.
Vill inte, eller?
Vill inte känna, den känslan kryper i mig.
Eller?
Vill känna det, för mycket glädje?
Har min kropp nu vänt sig emot mig?
Fick den en chock av allt det goda?
Kanske, är det så.
Hoppas jag åter igen, som förr, otroligt nog, finner ett svar.
Det finns flera, men vilka de är, får jag inte veta, inte ännu.
Jag är kluven.