Ensamheten ekar i mitt skelett
när jag tänker på hans händer
när jag tänker på att de kanske
rör en annan flickas bara axel,
hennes ljuva hud,

de händer som en gång
så förbjudet tillhörde mig,

och jag tror att jag fortfarande skulle känna igen
dina rosenfyllda kinder i kylan
såsom jag känner igen
fullmånen om natten,

och jag tror inte att jag någonsin
kommer älska någon
såsom jag älskar dig.