Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Klockan 04. i Januarinatten


Att möta morgonen med

När ljuset
lagt sig ned
och dött

När stridsvargarna
lämnat dig
utan
ett stråk av värme
kvar
är smärtan
en vass skärva
av
krossat
stjärnsplitter
det klaraste
det vassaste
och renaste
du har
kvar


Fri vers av lenakarin
Läst 400 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2013-01-29 05:25



Bookmark and Share

  Haiau
Smärtsam...
Stor tankeväckande dikt
2013-02-18

  bittemi VIP
Smärtan känns starkt! Bra text!
2013-02-02

  in effigie VIP
så skarp i sina konturer...."krossat stjärnsplitter..."....hänslynslöst vackert med en stor smärta bakom...
2013-01-31

  surface to air
Åh, tycker mycket om din text som får mig att tänka på "vishetens gruva" i Jobs bok (Bibeln)

"..*Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar; järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar. Man sätter då gränser för mörkret och rannsakar ned till yttersta djupet, dit där stenen är natt och svartaste skugga. Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor."
2013-01-29

  Diva
Dina texter förde mig tillbaka i tiden...
stridvagnar..
och smärtan.
Jätte bra beskrivit!
2013-01-29

  LenaJohansson VIP
känns...bra
2013-01-29
  > Nästa text
< Föregående

lenakarin