Jag var 17 år, när jag dansade nästan naken på det trånga dansgolvet. Basen drev svetten ur huden och jag hörde inte mitt eget skratt när det tyngdlöst rann ur gommen och ut i den av kroppar heta luften runt omkring mig.
Jag var för ung för att vara där och lyrisk över bragden att lyckas bli bjuden, till det exklusiva sällskapet. De utvalda, som i lack och latex dansade isolerade från omvärlden i ett eget universum där reglerna suddats ut.

Allting var skrämmande, spännande och sprakande i ett fyrverkeri av självutforskning och gränstöjning. Dekadensen sved under naglarna och alla mina rörelser dyrkades. Här var jag en sällsam fågel. Ett fritt fä som kåta män desperat önskade bura in och tvinga till sång.

Jag var 17 år och njöt av kraften i nekandet som jag trodde bara var mitt.