Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tro på något större än livet

Du trodde på något större än livet större än allt
Jag, ja trodde på dej
Du var större för mej än något annat
Dina ögon var blåare än havet
Din stjäl större än alla bergs toppar
Ditt sätt att njuta av det lilla
Fick mej att öppna ögonen åter igen
Fick mitt liv mer och mer på den ljusa sidan igen
Min frusna stjäl blev allt mer tinad
Kroppen fick liv igen

Segelbåt, vattnet som sköljde över oss
Det lilla blev ett stort äventyr
Våren och sommaren, ljust och livet lekte

Tills du betämmde dej att det du trodde på
Var starkare än mej
Starkare än det jag hade för dej, det du hade för mej

Om något som man tror så starkt på, bara säger att det inte finns
Då bryts man ner
Totalt, sviken, smärta stor

För att det du trodde så starkt på bara fick ta över dej
Svepa dej långt bort från mej, ej nå bar.
Jag sa det till dej, du lyssnade inte.
När du hörde av dej efter dit val
Var det försent
Min frusna sida av mej hade slutit in mej igen.
Iskall!
Ögonen var inte blåare än havet
Stjälen inte störe än alla bergs toppar

Det man trodde på var bara en bluff
En bluff som styrde en stor del av mitt livs sinnestämning
SVEK! Så starkt så man kunde känna det runt mej
Smärtan som i ett hugg hade sytt fast mej.

Nu finns knappt minnerna kvar, bara som en flyktig bris.





Fri vers av filosofmamman
Läst 218 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2013-02-15 15:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

filosofmamman
filosofmamman