Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det räcker inte, jag kräver mer

Ljuset släcks i grannhuset och jag är ensam. Jag vet det. Det finns ingen.
Och allt jag vill är att någon ska se mig. Att jag inte ska behöva klä mig färgglatt för att få ögon att dras till mig. Allt jag vill ha är tankar, åsikter, blickar. Allt jag har är mina egna ord.
Jag vill, att jag, de dagar jag inte klätt mig jätteblommigt eller färgglatt, ändå blir sedd. Av vem fan som helst.
Jag vet när jag blir uppmärksammad och jag väljer bort kläder som inte får mig att känna mig så. För att det är mer jag att sticka ut. För att det är roligast så. För att jag blir gladast då. För att jag blir sedd då.
Jag har känt mig förbisedd i en och en halv vecka men det är över nu och jag vägrar gå tillbaks. Jag vägrar. Välkommen, prickiga byxdress, skrikiga nagellack, matchande smycken, klänningar, kjolar. Ni är alla så väldigt välkomna åter igen.




Övriga genrer av Själsfrånvaro
Läst 197 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2013-02-17 00:20



Bookmark and Share


    kivu
Åh så vacker stark och vemodig på samma gång.
2013-02-28

  Annika Persson
Min tolkning och en kommentar.
Textens du uttrycker en längtan efter att bli sedd, men hejdas
av någonting, kanhända av sig själv, efter en paus i ett liv
med 'tjejflow'. Nåväl, alla barn blir vuxna, och lär sig att
det inte är en blommig klänning som avgör den saken.
2013-02-17

    Nicklas VIP
Tråkigt att du skall behöva klä dig på ett visst sätt för att få uppmärksamhet. Så skall det ju inte vara. Det är fel.

Å andra sidan så spelar det ingen roll hur en annan klär sig, inte när man faktiskt gått och blivit ett spöke på riktigt!
2013-02-17
  > Nästa text
< Föregående

Själsfrånvaro