Den har precis ätit som en
gummihandske träs över hand.
Med ett brett söndagsleende
där den sitter på en skorsten. 

Kastar huvudet bakåt och utbringar:
Leve! Vi tittar ut genom skitiga
fönster för att se vad som står på,
vad som är i görningen. Måsen själv

kvittar det lika om vi ser den eller inte.
Han har sett sig om i världen minsann,
följt vindarna, eskapader och korsande
av tänkta landsgränser. Lämnar visitkortet:

en vit rand över röda tegelpannor.