Jag har en ekorre under hatten
en ivrig krabat
rödbrun och varm mot skalpen
Med klorna fästa i håret
ledsagar ekorren när jag går fel
-jag går ofta fel-
en ekorres guidning i livet
hårslinga efter hårslinga i ekorrens våld
dras ut med rötterna
straffar min olydnad

Inte är det lätt att gå rätt
för ekorren tycks det lätt
ekorren tycks veta
hur livet ska levas
Ett mantra mumlas där under hatten
samla nötter
samla nötter
knäcka gåtor
äta nötter
gömma nötter
glömma nötter
leta efter desamma

Ibland ber jag om förbarmande
stryker med handen över hatten
ber om en natts vila
att slippa den malande rösten
Samla, samla, samla nötter

Jag samlar! Jag knäcker! Jag äter!
Men jag glömmer.
Vad ska det vara bra för?

Ännu en hårtuss i hårda nypor
vassa tänder mot skalpen
-jag känner vart och ett av gnagarens andetag-
inget förbarmande
ingen pardon för min glömska
ekorren är hungrig
jag är olydig
Hatten fylls av avslitet hår
en mjuk bädd för ekorrar

All min vånda
mitt vandrande
Alla mina felaktiga val
min eviga glömska
Samlade till ekorrbolster
ekorren snarkar sött
Jag letar vidare
samlar
knäcker
gömmer
glömmer

Jag glömmer