ett. menime, om andra.



Han har alltid varit medveten om vad folk menar. Lider av paranoia. Så med det är det då sagt att han inte kan sig på insinuationer?
Han vet vad ni menar.

Igår, strax intill en busshållplats viskade och skrek Barnen I Buskarna hans namn. En gubbe sa honom att "det där var helt meningslöst" när en dam i övre åldern träffades av en glasflaska, i nacken och han skrattade som en hyena, dansade, grät. Som att han inte visste det. Vissa grejer är kul helt enkelt, trots att ingenting spelar någon roll.






tretton. panic on the streets of london.



Visst fan visste han nog vad saken gällde, det hade sporrat kniven i honom, vad annars kunde det gälla? Så han ringde upp henne. Kvinnan han varit gift med i tretton år men inte sett till på 156,3 månader. Hej det är jag vad gjorde du igår. Hej det är jag vad gjorde du igår? Jag var på en fest, sa hon. Han tyckte att det lät tvetydigt. Vad hände där då, träffade du någon speciell? Fortsatte han. För att förstå att han vet vad hon inte vill att jag skall veta men tydligen, kanske om hon har otur vet något om. Hon säger: Eh. Du. Jag har liksom träffat en annan. Det knöt sig i bröstet på honom och hans ögon tårades. Jaha, sa han till sist. Innan han började skrika hade det varit tyst i ett dygn; Ok. Din jävla hora. Du kan dra åt helvete, din jävla hora.

Han lägger på luren.

Sedan lägger han sig ner på golvet och tjuter nej nej nej, jag vill inte och nej nej det är inte sant, varför sa jag så?