Bittra själar,
ni vandrar under gatulyktans ljus.
Borttappade sinnen,
förblindade av alkoholens rus.
Vaggad i famnen
av aska och infami.
Förlorade i sanden
en kropp av glas,
tiden inuti.


Hemlösa tankar
flyger långt bort med andar inatt.
Sömnlösa kroppar
lyssnar förskräckt på hånfulla skratt.
Det droppar på asfalten,
spår av drömmar och av hat.
Glömda tårar försvinner
drunknar i botten av ett vinglas