Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kom änglar, kom älvor - det börjar bli kallt. Graderna sjunker så fort överallt.


Infrysning

Såg du upp mot den gamla vägen?
Den som ledde upp mot fortet
Som en minnenas adjutant
Berättade stenen om allt
Det där som numera är redundant.
Vallgraven var djup
Tusentals ben var gömd i dyn
Under ytan.
En slags representation för våra drömmar.
De där som aldrig tog fart
Och lyfte från marken.

Månen är som en spotlight ikväll
Dina ögon lyser upp snön vi sjunkit ner i
Men ingen av oss fryser
Reptilblodet rinner emellan oss
Talar med kluven tunga
Alltid med kluven tunga.

Vi gick ner längs med alléen
Du vet, den där som sakta blir en udde
Eller en knivsegg.
Där allt vi hade haft
Stod på led
Gick sakta ner i vattnet
Andades in vattnet och blev ett
Med floddeltat.
Samtidigt på en bakgata
Gömde vi små, små sår.
En enorm poster stod fastklistrad
Mot tegelstenarna och murbruket
En enorm poster som sade förrädiskt:
"Fånga dagen"

Fast allt vi ville ha var natten.
Eller i alla fall de nätter vi förlorat.
Och som i en dröm
Där allting fryser till is
Och allt är vinter.
Fast även du vet att allt aldrig var vinter
Vi låg på studsmattan
Såg upp mot den djupblå himlen
Jag tror jag sade att om jag kunde ge dig allt
Då skulle du få det.
Men jag hade aldrig kraft nog
Det finns inget mer att hålla sig uppe mot
Den enda värmen som fanns kvar
Förbrukades till att hålla sig varm och inte frysa ihjäl
I allt som blev kvar.

Kvar flyter det kalla, kalla reptilblodet
Det där som aldrig

Fryser
Till
Is.




Fri vers (Fri form) av Robin V
Läst 413 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2013-03-07 16:33



Bookmark and Share


    Shush
helt fantastiskt.

flödet är not of this world.

2016-05-31

  Ess VIP
worldclass, mästerligt :)
2013-08-18

  cancertid
Kan nog aldrig sluta älska dina texter.
2013-07-29

  Filosofian
Du är bra du, jag gillar den här. bitterljuv på något vis.
2013-04-01
  > Nästa text
< Föregående

Robin V
Robin V