EN SLAGS SJÄLVBEKÄNNELSE, ABSOLUT INTE SJÄLVÖMKANDE, ETT VITTNESBÖRD OM EN PERIOD I MITT LIV DE SENASTE ÅREN; KANSKE ATT NÅGON DÄRUTE KAN KÄNNA IGEN SEJ OCH KÄNNA SEJ MINDRE ENSAM OCH FÅ ETT LITET HOPP OM EN LJUSARE FRAMTID, JAG VET INTE..... Ha det gott ~ livet är kort!                                  

<3 Johan.                                                                                                                                                               

Vad ska jag göra utav all den vrede som jag går och bär på dag efter dag, men som jag inte får riktig kontakt med p g a att jag käkar en del psykofarmaka som stänger ner de starkaste känslorna? Jag dricker alkohol varje helg för att överhuvudtaget få kontakt med mina känslor, och det är ju skit att jag måste göra så, jag mår inte bra dagen efter, inte bra med kombinationen alkohol och de mediciner jag tar.     För en månad sen på fyllan så fick jag ett tok-utbrott på en vän och gav honom en rungande örfil + att jag höll på att strypa honom, (nej inte riktigt så illa), men det kändes inte bra efteråt med ett sånt överdrivet våld, det är inte JAG, jag har inte slagit en annan människa sen jag var ungefär 10 år gammal. Imorgon så ska jag träffa en överläkare på närpsyk, och då ska jag be att få minska på doserna på mina mediciner och förhoppningsvis få kontakt med mina starkaste känslor; bli mej själv, kanske inte fullt ut, men i alla fall mycket mer. Kanske jag behöver nån slags terapi för att få utlopp för min vrede, ta reda på vad den beror på och så småningom bli fri.            I mina nattliga drömmar så är det fullt påblås utav känslor, för dom måste ju komma ut på nåt vis, men när jag vaknar så försvinner dessa starka känslor och jag är nästan alltid väldigt trött efter alla dramatiska händelser, bråk, gråt, glädje, kåthet, etc, etc, där i mina drömmar. I snart 22 år så har jag haft psykosomatiska besvär; känslor som jag inte fått utlopp för har satt sej som spänningar i min kropp och jag har nästan konstant varit mer eller mindre trött eller utmattad.                                                                      Min sexualitet är nästan alltid helt avstängd, förutom då i de nattliga drömmarna då det är fullt påblås och en ursinnig kåtkalabalik :))....... Det är inget riktigt liv som jag lever helt enkelt, men ändå nu och den senaste tiden så mår jag mycket bättre än på väldigt länge. Ingen inläggning på psyket sen i oktober 2012. Ett tag, för 1-2 år sen så var jag väldigt ofta inlagd på olika psykiatriska avdelningar, gick på fel mediciner förmodligen under en lång tid och fick träffa en del så kallade läkare som verkligen var undermåliga och mediokra, stressade och ignoranta. En utav dom tittade mej inte ens i ögona när vi "pratade med varandra", och han skrev ut mej nästan varje gång som vi träffades, vilket till slut   resulterade i att jag var väldigt nära att begå suicid. De 2 senaste gångerna, (sista hoppas jag.), som jag har varit inlagd på psyket så har jag hamnat i Lindesberg, 4 mil norr om Örebro, när det har varit fullbelagt i Örebro och i övriga länet.                     Den avdelningen var mycket bra, OK brister i vården och i omhändertagandet fanns där också, men det fanns ett lugn och en ro där som är extremt välbehövligt när man mår psykiskt illa och är sliten och härjad. Läkarna på denna avdelning var också bra, och i höstas när jag var där så fick jag nya mediciner som funkar mycket bättre för mej än de tidigare medicinerna. Under senhösten förra året och under vintern fram till nu så har jag varit väldigt inspirerad i mitt skrivande, jag är poet/författare och skribent/debattör, och jag får i alla fall mycket mer kontakt med mina känslor och mina inre tankar.       Jag lider tyvärr också utav en mildare form utav Tourettes syndrom; jag har tvångstankar/handlingar, och jag kanske måste få hjälp med detta i terapi, det har pågått i över 8 år och det suger den lilla energi jag har, och kan vara väldigt distraherande och påfrestande. Under mina sjukdomsperioder de senaste  dryga 5 åren så har jag hållit på med dumma grejer; shoppat utan pengar, lånat ut stora summor pengar utan att ha haft pengar, druckit alldeles för mycket alkohol och haft fester hemma hos mej tillsammans med en massa okända och olämpliga personer, med följderna att min toalett har krossats, (4000 kr som jag fick stå för), min gitarr har gått sönder och går förmodligen inte att laga, (3500 kr, som jag inte vet om jag blir ersatt för), och andra saker har gått sönder             p g a drumlar som inte kan styra sitt alkoholintag och som INTE T Å L alkohol! Själv dricker jag nästan alltid såna mängder så jag vet vad jag säjer och gör, och minns det dagen efter. Jag mår inte bra av sånt slags festande tillsammans med människor som verkar att inte ha kommit ur sin pubertet, och använder supandet som en nödventil för alla känslor som dom inte får utlopp för i vardagen. OK, jag har spårat ur ett par gånger jag också, brukat våld ett par gånger, varit för full några gånger under alkoholens påverkan, det erkänner jag. Men från och med för en månad sen tillbaka och tills nu och i framtiden, så blir det civiliserade, mogna, vuxna och sköna fester hemma hos mej tillsammans med folk som förmår och vill dricka måttligt , eller som i alla fall beter sej som människor, inte som urspårade tonåringar och "vuxna" högst mediokra individer, som man aldrig träffar när man själv och dom är nyktra, för dom flesta utav dom minns ingenting, eller i alla fall mycket lite, utav festerna.                                                                       Efter allt detta destruktiva festande och drickande, vilt konsumerande och reparation utav trasiga saker, störningsjour-böter och utlånande utav pengar som jag inte hade ~ så är min ekonomi kraschad; skulder hos indrivningsbolag och hos kronofogden, och hos olika bolag; el, hyra, telefoner, etc, etc........ samt skulder till vänner, familj och bekanta. I november i höstas så vaknade jag upp vilket inte var så kul den första tiden; jag höll på att bli vräkt, åkte på ständiga straffavgifter, böter och andra avgifter vilket stod mej dyrt. Till slut var jag pank 10 dagar innan jul, och var TVUNGEN att tigga pengar på Facebook och Poeter.se, vilket gav resultatet att jag fick 500 kr av en gammal snäll kusin som jag nästan inte hade träffat på över 30 år, eller haft annan kontakt med. Det finns goda människor, men jag vet inte om jag har förtjänat en sån godhet och givmildhet med tanke på hur slarvigt och slösaktigt jag har levt de senaste 4,5 åren. Hur min ekonomi ska kunna redas upp är just nu ett mysterium, och jag berättar inte detta för att DU ska förbarma dej över mej och hosta upp några hundralappar! :))    Jag berättar detta som ett förhoppningsvis avskräckande exempel hur det går när man som jag i åratal lever ett gränslöst Rock´n Roll-liv och skiter i vad det står på saldot på ens konto, för det finns ju något som heter: MASTERCARD, som hungriga banker och kreditbolag propsar på att man ska ha, även fast dom VET hur liten inkomst man har, och naturligtvis: JAG VISSTE hur liten inkomst jag hade och skulle ha framöver<<<<<<<<<<<<<men det var fullt race fram till i höstas som sagt, och nu tvingas jag betala ett indrivningsbolag 1500 kr per månad i nästan 2,5 år framåt....... + att jag har en radda med andra avbetalningsplaner och de löpande vanliga räkningarna. Programmet "Lyxfällan" skulle komma hem till mej tycker jag, men jag har en god gammal vän som är min "coach" och stöttepelare, och det är jag mycket glad för, det är långt ifrån alla hårt skuldsatta människor som har ett sånt privilegium. Så... DU som läser detta och är i liknande ekonomisk misär som jag, håll ut, ta en sak i taget en dag i taget, till slut är du på säker mark igen.             Och... DU som är i Rock´n Roll-perioden kanske med ett supande eller knarkande eller är i en shoppoholic-yra utan sans och vett: Det är dags att du vaknar och inser vad du har hållit och håller på med och vart det leder om du fortsätter: rakt ner i helvetet, eller i alla fall i en grav misär.                   Det finns så många slags andra alternativa sätt att leva på som innebär: trygghet, glädje, mognande, humor och harmoni. Jag slutar här för jag måste gå och lägga mej efter en mycket energisugande dag fyllt utav ekonomiskt trassel, ringande runt till olika instanser som jag inte gillar, och jag ska tvinga i mej lite mat men jag har ingen matlust för jag har varit stressad idag, och dessa psykofarmiska substanser som jag har i min hjärna stänger av hungern tror jag. Men du! Vet du varför en hjort aldrig kan ångra sej? Hjort är hjort!------------> To be continued......