Jag är rädd. Rädd för att tappa greppet. Rädd för att bli ensam. Rädd för att kastas ut i mörkret utan din hand på min axel. Jag är rädd för att förlora dig. Inte fysiskt men mentalt. Det du betyder för mig. Det du väcker inom mig. Det ljus i mig som gnistrar så starkt när du är nära. Jag är rädd för att veken ska slockna.

Håll om mig snälla.

Lämna mig aldrig.

Min kärlek till dig balanserar mellan lycka och smärta. Det gör nästan ont att älska dig så intensivt som jag älskar dig men meningsfullheten i min kärlek till dig är oändlig och mitt allt. Du är min mening.

fyfan vad jag älskar dig!

Lämna mig aldrig.

Det får du inte. Det skulle jag inte klara av. Åh, vad ont det skulle göra. Snälla, lämna mig inte. Aldrig.