Kantstött, nött, lagad. Kanske
vi tror att vårt värde
ligger i att vi skiner? (Skuld)
Tänker: om vi bara
hade en glittrig glans,
var bättre, snabbare, snyggare. (Skam)
Kanske: mäter och måttar,
jämför bedömer mot andra.
Klättrar, trampar. Armbågar. (Skuld)
Berget syns så högt.
så brant, så avlägset – utom
och inom. Tungtrötta steg uppför. (Skam)
Ser på oss själva: mäter,
inte lika bra som men
nog bättre än de där. (Skuld/skam)
Vi fernissar skamhavet med lögn. Målar
Guds ansikte med skuld och ser vårt eget
skamsna ansikte i fernissan men inte att han är här, bär i djupet.
Lyfts plötsligt upp, omfamnas,
blir kyssta av ögonen
som verkligen ser. (Vet)
Kantstötta, nötta, lagade.
Kramade, burna, älskade. Och
han såg: det är gott. (Mycket gott)