Det är så med storm och kyla
som med varma vindar och värme.
Ju mer kallt och isigt det om en blåser
man stänger till, knäpper om sig börjer sig
ner och man varken hör eller ser.

En varm vind som likt en varm hand på en puffar
av den tål man många knuffar. Man riktigt längtar
efter att den skall ta till mer, men öppnar sig ser
sig om och man tänker bara ett: Så´n tur du kom!