kan väl avstånd smärta

ett lämnat liv
ett tyst farväl
allt som förmås

att ge

ej förebrå
förutan skuld
ett hjärteord
ser hugnad huld

åh käraste nära

en bön
förlåt
ej mer därtill
allt som förmås

att få

blott öppen hand
dig skänka kan
och gåvan ta emot

från sorgen stum
till glädjens rum
då sträcker sig en bro

med hoppets ljus
till livets äng
så livet där
få gro