Vi som ser revan
där lögnen tystnat
Där moln i ständig
omvandling stillnat


Följ i trappan upp
Och öppna dörren
Stig bortom ödets
Illusioner ut


Kom, låt dig höra!
Låt blommor tala
fritt om ljuvt allvar
mellan två sinnen


Släpp avlövad gren,
låt den få vila
i min mylla