Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
urberget


Havet bär deras förväntan, men du är inte där

Ur berget hade vågorna skulpterat en väntande man;

där stod han, ibland med vatten upp till axlarna, andra gånger nästan torrlagd,

och alla skärgårdens kvinnor som väntade på sina män, fiskare och förtrogna stod intill, med blicken mot horisonten.

 

Han hade aldrigt tänkt dem så levande, som när de nu lösgjorde sig ur dimmorna. Men nog var de det.

 

© Birgitta Wäppling, 20 juni, 2013

 




Fri vers (Prosapoesi) av © Birgitta Wäppling VIP
Läst 1204 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2013-07-06 12:59



Bookmark and Share


  aol
Som ett dröm cenario ur en hård verklighet, bra fångat,
2017-01-17

  Åse Tropp VIP
Vackert, kargt!
2017-01-03

  Bibbi VIP
Grattis till placeringen!
2013-07-13

  Bibbi VIP
Som barnbarn till yrkesfiskare griper detta tag i mig.
2013-07-13

  Vilsen Annette-hittar vägen
Åhhh så vackert!!!
Ser allt framför mig.....
2013-07-10

  SpamPippiL VIP
Saknad och längtan vackert insvept i rörelser och dofter från havet.
2013-07-08

  Göran P Rödholm VIP
Tänker på Grekland, vet inte varför. Får många associationer av den här. Som att saknaden efter en människa blir så stark att människan finns. En dikt som hittar in till läsaren.
2013-07-07
  > Nästa text
< Föregående

© Birgitta Wäppling VIP