Vi pratar om friheten
som om den vore inom räckhåll
ens som begrepp.

Konceptuellt.

Du har aldrig velat greppa
relativismen,
det postmoderna i oss.

Och jag tänker på det du sa
häromnatten
när tårarna hade tagit slut.

Jag behöver inte dig.

Rent krasst
har jag inget behov av dig
men jag vill ha dig, Sandra,
jag vill ha dig så jävla hårt.

Och jag vet inte vad jag svarade
men jag vet att jag tänkte
att det var en början.

Ett första steg

i riktning mot tydligheten,
mot konceptualiserandet
och den relativa friheten.