Det första som kommer emot dig är den där lukten
Du tänker Herregud här skulle jag kunna bli kär
Du andas tunga andetag av hennes lukt
Och du tänker Gud låt mig få behålla bara det här

Inom sig bär hon något som inte är stilla
Och det blir till en rörelse i dig
Du bär den

Dina ögon,
stora som tefat när du ser dig omkring i henne
Och försöker förstå Hur kan hon lukta

Du väver ett sinnesintryck som blir ett minne du aldrig ska glömma

Men om du måste slitas från henne
Om hon slits från dig
Då minns du Den där lukten

Och du gråter som du aldrig varit ensam förut

Du visste att hon bar ett barn inom sig,
du trodde att barnet var du

Och du ber Låt mig få behålla bara det.