ETT LIVSÖDE FÖTT UR EN OKÄND MANS HAT ÅR 1857:
"Jag följer dig med blicken
Ser sorgen i dina ögon
Du vandrar runt i din monotoni
Jag följer dig
Ditt perfekt tillrättalagda liv
... Sorgen tynger dig
Vaggas av gråten till sömn
Ett vardagsrum fritt från dammkorn
Vackra konstverk
Du rör dig graciöst
Du går på stadens torg
Isolerad
Du är vacker
Ingen ser dig
Ingen hör dig
Människor runt dig är skuggor
Ensam i ditt hem vid vägens slut
Lever du ditt liv
Dina minnen är allt du har
Sorgen etsad i dina bruna ögon
Jag har alltid följt dig
Du vet ej min existens
Allt du fått har tagits ifrån dig
Du blev utvald för länge sen
En liten flicka sällsynt vacker
År efter år
Alla pojkar män du mött begravda
Alla barn du fött begravda
De försvann i natten när du sov
All skönhet måste dö
Isolerad sorgtyngd
En spillra är du
Min gåva till dig
Luft att andas på enslig gård
Ovetande om massgraven du bor på
Fråntagen all glädje allt hopp all längtan"