Han sliter och bryter
tungt rullar svettdroppar
utmed ryggen
det vill sig inte
golver håller emot
varenda planka
stretar
skriker
och kröker sina spikar
om bjälklaget

sakta
med kofotens hjälpande käftar
sakta
lyfter han det ratade virket
ivrigt påhejad


I staplar intill terassen
ligger ersättarna
den nya generationen
det tryckimpregnerade virket
med ett roat leende
lyssnar det
till den gamla generationens
ångestfyllda gnällande