Ljudet från trafiken smiter in genom balkongdörren. Den självinbjudna gästen gör ingen ansats att hälsa utan står bara nonchalant i dörröppningen mumlandes irriterat för sig självt.

Ryggen klagar och vaderna hänger slött lutandes mot golvet.

Monologer utbyts i köket.

Ett försök att närma sig varandra. Några skratt. Några instämmanden.

Jag hör mig själv sucka djupt.