Jag visste det inte då
Men du är vännen jag köpte den andra av mina två favorit-tékoppar för och du är smaken av chaité med precis lagom mycket honung i.

Du är som dimman mellan gatlyktorna
Regntunga höstkvällar
Så vacker och säreget speciell.

Du är det där smset på sena nattbussen hem från jobbet, ett försiktigt litet glädjerop som påminner mig om att livet inte bara är monotoni
Och du kan uttrycka mer i en blick, i en nick än en dansare kan i en hel koreografi.

Att vara vän med dig, det är självförtroendet man får av den där BHn som sitter helt perfekt, av att gå hem i högklackat och stampa i takt till sin favoritlåt, det är vad hubbabubba var på 90-talet, du får mig att känna mig som förstahandsvalet.

Du är en axel att luta sig mot, en sovkamrat när orden inte vill ta slut, en alldeles egen guru som är galet ärlig och så sinnessjukt lojal, du är en av de 2 % av mänskligheten vars svett luktar gott, du har frisyren jag alltid velat ha, du bär din röst just som en drottning ska, och vet du när du läser då tar du mig precis dit jag vill va.

Det var du som grät när jag inte gick till SM, du som håller andan när jag står på scen, min första och största kritiker, dina ord betyder allt, du är fan som berghagens stockholm, en blandning av sött och salt.

Det var du som lärde mig att göra pocherade ägg, och du går på och går på tills jag till slut fattar att killen jag dejtade i somras nog var ett riktigt drägg.

Du är fan nötcrémen i din egen kladdkaka, du är nudlarna i min thaimat och du är rasslet av nya örhängen.

Du är den där härligt tjocka boken man aldrig vill ska ta slut för att den blivit som en del av ens sätt att tänka och det är bara när jag är med dig som jag låter smart när jag säger något jag insåg alldeles nyss.

När du är arg är du fan Mårran, det blir alldeles kallt men du är så jävla intagande att man närmar sig ändå, vilken tur att jag inte är kär i dig, tänk vilket fiasko det blivit då, nej, du är min älva min gosigaste vän, den enda finne jag vill se i badrumsspegeln, du är så jäkla cool, har en sån enorm talang, så du får gå i mina älsklingsskor, och du får rida på min häst, men du får aldrig sluta tycka om mig, aldrig sluta säga det första du tänker på och varje gång jag lämnar dig så lämnar jag alltid några tépåsar kvar så att du ska förstå:

Louise, jag fucking älskar dig, det är bara så!