Vaknar trött
Efter tunga drömmar
Kommer inte ut
Ur mitt fängelse utan slut
Men egentligen är jag fantastisk
Sture Karlsson och Andromedagalaxen på samma gång
En dörr som öppnar dörrar i ditt medvetande, humla

Stiger upp
Lyssnar på Oasis
Musik konkret och krass
Men ändå full av drömmar
Känner mig svag
Men är egentligen fantastisk
Ett rostigt Eiffeltorn och en glad liten hundvalp på samma gång
Som längtar efter äventyret
En dörr som öppnar dörrar i ditt medvetande, humla

Lever bakvänt
Ibland genialiskt, ibland korkat
Bär ett kors av rädsla
Genom tiden och över vattnet
Men ville egentligen vara en bro mellan öar
En dörr som öppnar dörrar i ditt medvetande, humla...