världens tystaste fis är inte kunglig
Med ett skott slungas jag
Tillbaka in i de rutor som skola forma min barndom och mitt liv
Som förpackar mig i småstadsdamm
I bleknat omslagspapper från förra julen
JennyLind-tomtar
_______________
Du förstår,
Den lilla staden är den store mannens mardröm
för den får honom att känna sig obekväm
inträngd
Som i en ylletröja man råkat köra i nittiograders-tvätten
Där viskas det längs gatorna
och din bäste vän var tydligen min halvsysters kusin
Och där hörs inga skrik, för ingen vågar skrika
Där går bussen
en gång i halvtimmen
försenad
Presenteras stolt:
Balkong men inte glasveranda
Aldrig ska Du vara helt egen när ditt namn
tillhör andra munnar
det kommer forma Dig fast du inte ser märker eller hör
_______________
Jag hörde
Och en flicka på 17 somrar slutade dra linjalstreck under sina mattetal, för hon ville inte sticka ut
och livet gick vidare
men det småviskades fortfarande ibland
mellan vänner och "vänner"
i väntan på en
försenad buss