I mig finns barnet
med en blick mörkare än helvetet
tårar rinner längs hennes kinder
utan att hon gråter
och hon ser på vattnet längs badrumsgolvet
och hon andas snabbt
och hon skriker tills allting brister
och hon kastar allt hon ser omkring sig


I hennes hand
lyser stenen upp rummet
så ljust att de blinda bländas
kakelväggarnas vatten blänker
och rinner ner mot skelettdelarna



De lär henne skam
och de lär henne vad kärlek är
i hennes blick brinner en dödlig eld
hon skär mjukt ut sig själv ur gemenskapen
hon lämnar inga spår när hon försvinner
hon kliver in i mörkret utan ånger

I hennes hand
ligger en sanning
som hon kommer att dö med
oavsett pris