Uppe bland molnen slocknar stjärnorna
En efter en
Nere i jorden vänder sig liken
I sina gravar
Solen har förlorat sina strålar
Marken skälver efter regn
Den brännande kylan förkolnar marken till is
Himlens svalkande eld smälter i skuggan
Förtvivlan tränger in som ett lugn i dagen mörker
Medan glädjen skapar oro i cyklonens öga
Fåglarna har sjungit för döva skogsfeer
Tystnaden ekar i den djupa skogen
Utan att vakna somnar liken pigga i sina gravar
Medan molnen gråter blod över sina slocknande stjärnor