Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
träffade någon där en gång som jag kände men inte på det viset vi känner varandra nu..bara tankar och ord huller om buller som vanligt från mig...


i fjället min älskade...

vaknar upp men blundar ännu en stund
känner det svaga gryningsljuset som
värmer min hud och kittlar mina ögonlock

öppnar ögonen,kisar och andas sakta

en dag att ta det lugnt och bara vara
-helt underbart!

går ut på bron och andas in den friska
fjälluften
bländas som alltid av den vackra vyn
med fjälltopparna som majestätiskt
reser sig i fjärran,men ändå nära

det var här vi träffades
den första gången
och nu åker vi tillbaka gång på gång
tillsammans

har lärt mig att älska lugnet
stillheten
lika mycket som du gör
och alla människor här som gör allt
för mig..

lilla mig..
och jag vet inte varför de älskar mig
men jag vet att det är så
och det gör mig lycklig

jag är ju bara mig själv
och de tycker jag är perfekt
och det gör mig förundrad
även om det borde vara självklart

har fått ro i min själ
åtminstone ibland
och fast jag vet att jag aldrig
kommer att vara tyst eller stilla

här kan jag sjunga dansa skratta
och i nästa stund stilla vila i din famn

och allt känns underbart
varje gång




Fri vers (Fri form) av firefire
Läst 301 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-09-06 11:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

firefire
firefire