träffade någon där en gång som jag kände men inte på det viset vi känner varandra nu..bara tankar och ord huller om buller som vanligt från mig...
i fjället min älskade...
vaknar upp men blundar ännu en stund
känner det svaga gryningsljuset som
värmer min hud och kittlar mina ögonlock
öppnar ögonen,kisar och andas sakta
en dag att ta det lugnt och bara vara
-helt underbart!
går ut på bron och andas in den friska
fjälluften
bländas som alltid av den vackra vyn
med fjälltopparna som majestätiskt
reser sig i fjärran,men ändå nära
det var här vi träffades
den första gången
och nu åker vi tillbaka gång på gång
tillsammans
har lärt mig att älska lugnet
stillheten
lika mycket som du gör
och alla människor här som gör allt
för mig..
lilla mig..
och jag vet inte varför de älskar mig
men jag vet att det är så
och det gör mig lycklig
jag är ju bara mig själv
och de tycker jag är perfekt
och det gör mig förundrad
även om det borde vara självklart
har fått ro i min själ
åtminstone ibland
och fast jag vet att jag aldrig
kommer att vara tyst eller stilla
här kan jag sjunga dansa skratta
och i nästa stund stilla vila i din famn
och allt känns underbart
varje gång