För många av oss är han den som gjorde poeter.se verkligt. Hans engagemang gav oss chansen att träffas och utbyta ideer och värme. Det är i detta ljus vi minns allas vår Lasse Nyström.
I begynnelsen av poeter.se blev Lasse och Roger tillfrågade av JoF att bli de första redaktörerna för sidan. Vi hade nyligen passerat tusen medlemmar och tillsammans läste vi texter, spaltmil av texter, tog emot klagomål och stöttade varandra, berättar Roger. Vi valde mellan de då tvåhundrafemtio texter som publicerades per dag och Lasse arbetade med stor omsorg över två timmar varje natt. Jag kommer aldrig att glömma det fantastiska mottagandet jag fick. Detta var en sida där medmänsklighet och värme var ledord och där det fanns plats för alla att växa som författare och människor. Det tog inte lång tid att förstå att det framförallt var Lasse som spred dessa känslor omkring sig.
Lasses arbetsbana utstansas redan från hålkortstiden. Som utbildnings- instruktör inom IBM arbetade han i många år över hela Europa. Men en dag på väg till flygplatsen stannade han upp och tänkte: -Vad f-n håller jag på med? Lasse sa upp sig och tog jobb som lärare på Björkebyskolan i Järfälla kommun. Här började han som klassföreståndare och en respekterad kollega. Lasses kollega Tina Sol berättar om hur hans intresse för människor och stora tro på ungdomars kapacitet motiverade honom vidare till att även ta sig an särskoleungdomarna på högstadiet. Lasse engagerade och inspirerade många elever, kollegor och vänner att börja skriva. Att nämnas kan att han inte bara fick kollegor att börja skriva på poeter utan även mötte poeten Fale Bure som senare visade sig vara också en lärarkollega. Han berättas även ha tagit med flera av sina elever till Poetry Slam i Rinkeby och introducerade dem till poeter.se.
Ordomseglaren, läraren, poeten, redaktören och arrangören återspeglas också i hans stora livsprojekt, segelbåten. En Birdie med namnet Regn, vars själva köl är fylld av rent typografbly.
 |
|
Foto genomgående: Sorgsen, MadInsane, Agnes och Kali
Min bestämda uppfattning är att han mer än något annat var en livets poet, säger vännen Per Rydberg. Han såg poesi i människor, ofta ordlös, och han hade en utomordentlig känslighet för det kreativa, det som de flesta inte lägger märke till. ”Du skriver dikter eller hur?” utbrast Lasse spontant till en främmande person som häpen svarade att det gjorde hon men förstod inte hur han kunde veta det. Men han bara visste sådant. Sedan dess finns Ib på poeter.se och blev en av de poeter Lasse uppskattade mest. Lasse hittade inte bara sin favorit poet på poeter.se utan också sin livs kärlek. Agnes och Lasse gifte sig i ekotemplet i Haga parken sommaren 2009, ett bröllop fyllt av poesi och kärlek. Han har sedan dess skrivit under som Lycklige Lasse.
Poetträffarna för att utbyta idéer och värme var det Lasse brann för och det som många av oss på poeter.se minns som starkast. Lasse arrangerade så medlemmar från landets alla hörn sammanstrålade från webb till verklighet. Som poesins ledstjärna stod han och tog emot alla med samma varma leende och fick alla att känna sig välkomna. Lasse ville så gärna att så många som möjligt skulle få träffas över poesin och brann verkligen för att få till detta. Han samlade ett gäng människor omkring sig för att hjälpa till, berättar Saga-Sofia. I ett halvårs tid träffades vi regelbundet på Café Beckish i Gamla stan. Vi planerade, slet och genomförde träffar i Stockholm, Göteborg och Malmö, på Klubb String, Café Hängmattan, Gräddhyllan och på vackra Fjäderholmarna. Iden om att ha poetpicknick i hela landet samma dag blev en oförglömlig upplevelse. Sist och störst var träffen på Mosebacke i Stockholm. Många kan nog skriva under på att träffen blev succé. 200 personer från hela landet kom. Vi hade många uppläsningar, minimässa, författaruppläsningar, workshop i poetryslam, mat, tävling, bildspel, besök av förlag, konstutställning, Bob Hansson, musiker på långa rader och mycket mer.
Efter Mosebacketräffen ställde Lany en poeter.se-flagga på Cafe Bekish i Gamla stan. En symbol att ta fram för alla poeter som liksom Lany vill mötas, slå sig ner vid ett bord och dela värme och inspiration. En tradition som vi på poeter.se gärna vill föra vidare i Lasses anda.
Att skriva är stort. Att bli läst är större, men att mötas är ibland hur bra som helst.
/Lasse |
Lanys poesicafe i Stockholm
